Minimalism i musik – går det ens?
Just nu befinner jag mig mitt i en förändringsresa, där jag utforskar möjligheterna med minimalism både inom mitt liv och min musik. Det är som att jag håller på att upptäcka en ny dimension av mig själv, och tanken på att leva enklare har blivit en konstant närvaro i mitt sinne. Japp, jag har både läst boken och sett filmen på Netflix om snubbarna som startade minimalismvågen.
Så i stället för att överväldigas av ett överflöd av instrument, plugins och tekniska prylar utforskar jag nu konsten att skapa med färre element. Jag funderar också över hur jag kan reducera min gitarrsamling till några favoriter, istället för att äga ett gäng gitarrer som sällan får uppmärksamhet. Det handlar inte bara om att rensa ut det som inte behövs, utan om att skapa utrymme för de ljud och toner som verkligen berör mig. Utmaningen som fler säkert känner igen sig i, dvs att man med ett enkelt klick kan ha prylen hemma hos sig i princip dagen efter till relativt billig penning gäller ju även för oss som köper gitarrer, synthar, mickar och pluggar. Så enkelt och så märker man knappt att antalet nollor i bankkontot minskar.
Att äga flera gitarrer har alltid känts som en prestation och ett bevis på min passion för musiken, och också lite som det löfte jag lovade mig att uppfylla som barn att när jag blev stor skulle jag köpa alla gitarrer jag vill ha. Men just nu funderar jag på att ge bort några av dem, att låta dem hitta nya ägare som kommer uppskatta dem lika mycket som jag har gjort. Det är en balansakt mellan att behålla det som har emotionellt värde och att undvika att bli överväldigad av ägodelar.
Att fundera över varför jag sparar på saker är en ongoing process. Varje objekt har en historia (eller?), en koppling till vårt förflutna (eller?) eller en vision om vår framtid. Men genom att integrera minimalism i mitt liv känner jag att det är dags att bryta det emotionella (rätt så imaginärt om man tänker efter) bandet till ägodelarna och frigöra mig från bördan av överflöd. Det handlar inte bara om att göra plats i mitt fysiska utrymme utan också i mitt sinne.
När det kommer till musikproduktion funderar jag över hur många demos jag egentligen behöver spara. Att vara mer selektiv med vilka inspelningar jag behåller handlar om att prioritera kvalitet över kvantitet. Det är en pågående utmaning att skapa en balans mellan att bevara kreativiteten och undvika att överväldigas av digitala filer. Inte så att en digital fil egentligen tar så mycket plats, men det är ett gytter av versioner av halvklara idéer som ligger och skvalpar. Då ska man ändå komma ihåg att jag ändå har släppt 8 album. Så det jag försöker säga kanske mer är – gör klart låtarna. Om inte så hiva dem.
Just nu är minimalism inte bara en livsstil för mig utan en pågående konstform. Konsten att välja ut minst en sak om dagen som ska skiljas från mig. Börjar smått med att ge bort kläder, och ger bort typ skärmar som jag inte behöver. Igår hivade jag 1 av (4) tandborstar. Vad det handlar om är att fortsätta utforska och anpassa mitt liv, mitt samlarbeteende och musikskapande för att skapa och leva med mer avsikt och mening. Framtiden kommer säkerligen att presentera nya utmaningar och funderingar, men genom att hålla minimalism som en vägledande princip kan jag lätta lite på den mentala barlast det innebär att vara ägd av alla prylar.
Och snart är det Black Friday med sjukt bra priser på digitala synthar…