Idag vill jag dela med mig av något som är både personligt och viktigt för mig, nämligen: Varför fortsätter jag att ge ut min musik trots att det ibland känns som om ingen egentligen bryr sig. Det är ett ämne som jag tror att många kreativa människor kan relatera till, oavsett om det handlar om musik, konst, skrivande eller något annat uttrycksmedel som ligger oss varmt om hjärtat.
När jag var en ung parvel drömde jag om att bli musiker. Jag spenderade timmar i replokal med en gitarr och mikrofon i handen, och jag sjöng med all min kraft och hängivenhet. Musiken var mitt sätt att uttrycka mig själv, identifiera mig med och dela med mig av mina tankar, känslor och upplevelser. Musik gav mig en känsla av frihet och möjlighet att vara den jag verkligen var.
Att leva sina drömmar är något som ofta glorifieras, men sanningen är att det inte alltid är enkelt. När jag först började med musik möttes jag ofta av skepticism och delvis tystnad. Det fanns inte mycket stöd eller uppmuntran från omvärlden. Mer ett – jaja… det är svårt att lyckas med musiken, satsa på ett yrke istället. Men mitt hjärta ville inte ge upp. Jag insåg att jag inte kunde låta andras likgiltighet eller feghet definiera min passion och mina drömmar. I en del fall var det givetvis omtänksamhet också.
Men att vara kreativ är något som ger mig livsglädje och energi. När jag får skapa och uttrycka mig genom musiken är det som om världen stannar upp för en stund. Jag kan kanalisera mina tankar, mina känslor och mina upplevelser i melodier och texter. Det är en terapeutisk process som ger mig inre frid och tillfredsställelse. Att det också svänger är ju inte helt fel.
Visst, det hade varit fantastiskt om fler människor brydde sig om min musik och visade sitt stöd genom att klicka mer än bara en tumme. Men drivkraften bakom mitt skapande handlar inte om att få yttre bekräftelse. Det handlar om att starta något, genomföra det och avsluta det. Det handlar om att sitta med ett resultat som ger mig tillfredställelse och en känsla av att ha uträttat något.
Ibland kan det vara svårt att hålla motivationen uppe när det känns som om ingen lyssnar eller bryr sig. Men då tänker jag på alla de stora konstnärer och musiker som en gång i tiden stod inför samma utmaningar. De fortsatte att skapa trots motgångar och hade till sist en enorm påverkan på världen.
Genom att ge ut min musik ger jag mig själv möjligheten att nå ut till människor som faktiskt bryr sig. Kanske är det bara en handfull lyssnare som verkligen förstår och uppskattar min musik, men det är ändå värt processen.